full screen header

Friidrottssäsong

Här är det efterlängtade inlägget om friidrottsäsongen här i USA! En del utav mina lagkamrater och tränare hemma i Sverige har som sagt varit lite nyfikna på hur det är här i förhållande till Sverige så nu har jag äntligen tagit mig tid att skriva ett inlägg som förhoppningsvis täcker det mesta.
 
Till skillnad från min lilla klubb TFIK i Sverige så är vi ett ganska stort lag här på Centaurus High School. Vi är drygt 50 atleter som tillsammans tränar och tävlar.
 
Träning
Vi har träning drygt två timmar om dagen, sex gånger i veckan. Det är med andra ord väldigt intensivt och sällan så självständigt och individuellt som jag var van vid i Sverige. På grund utav att jag är erfaren friidrottare så har tränarna dock väldigt mycket förtroende för mig, och på grund utav mina diverse skador så kan jag anpassa träningen lite efter mina egna behov. Annars så har de aktiva inte lika mycket att säga till om här helt enkelt, om Coach säger till dig att göra 5x200 så gör du det. Trots detta så funkar det väldigt bra.
 
Tävling
Till skillnad från i Sverige där vi tävlar väldigt individuellt så är det mer utav en lagtävling här -- vi samlar poäng för hela laget, just därför har vi väldigt många olika stafetter. Vi blir inte recognized som individer så det är därmed inga prisutdelningar. Förövrigt är tävlingsprocessen väldigt lik den svenska.
 
Tävlingarna är ofta under skoldagar och skoltid så vi missar en stor del utav skolan genom att vara med i en high school sport. Tillsammans tar vi buss till arenan där tävlingen hålls (ofta en annan skola), värmer upp tillsammans oavsett när ditt event är och sedan lämnar vi tillsammans när den sista grenen är över. Dessa tävlingsdagar är ofta väldigt långa och vi kommer sällan hem före åtta på kvällen, vare sig det är en skoldag eller ej.
 
Vädret här i Colorado är inte helt överraskande väldigt ostabilt -- heta sommardagar har varvats med snöstormar sedan Januari, just därför blir våra tävlingar ofta inställda eller ombokade. Detta är såklart väldigt individuellt för område och delstat, men jag har sällan varit med om att en tävling blir inställd en dag innan i Sverige. Det gäller helt enkelt att klä sig smart, ta med sig solskyddsmedel (!) och räkna med både 30 grader, en meter snö och åska.
 
Tränare
Likt mina tränare i Sverige så är alla våra tränare voluntärer som själva har friidrottsbakgrund. De är alla väldigt duktiga på det de gör och gör ett imponerade jobb med att hålla koll på alla atleter som många gånger inte har någon aning om vad det håller på med. 
 
Sammanhållning
Utan att jämföra mina lagkamrater i USA med mina lagkamrater (och bästa vänner!) i Sverige så har vi väldigt bra sammanhållning. Det faktum att friidrott är mer utav en lagsport här än i Sverige tvingar oss att umgås mer med varandra. Vi har gemensamm uppvärmning Varje dag, och transport till och från tävlingar sker alltid tillsammans. Drygt två gånger i månaden så arrangerar någon team dinner eller team brunch, och ibland avslutar vi en lång vecka med att spela ultimate frisbee eller äta popsicles efter träningen. Vi är ett härligt gäng trots att vi alla är väldigt olika!
 
Reflektioner
Jag har kommit till den slutsats att jag älskar friidrott vare sig det är i Sverige eller USA, och överlag så är det väldigt få skillnader. Friidrott (sporter generellt sett) i Sverige är mer proffesionellt. Framför allt är atleterna mer seriösa och tar ett större ansvar än vad de gör här. Tävlingarna är ofta lite bättre arrangerade (finns dock alltid undantag!). Både träning och tävling är som sagt mer individuellt i Sverige vilket jag tror passar mig bättre.
 
Trots det så älskar jag gemenskapen här, och det faktum att det är mer utav en lagsport här gör det lite mindre ångestladdat under tävlingar. Det är lite roligare att åka iväg, springa i stafetten och inte oroa sig så mycket över loppet i efterhand. Jag älskar mina tränare här och är glad över att de förlitat sig så mycket på mig som erfaren friidrottare, jag är också otroligt glad och hedrad (!) över att jag fått vara en "Varsity athlete" och agera lite som hjälptränare och captain.
 
Friidrott är ett väldigt bra sätt att inte bara hålla igång men också träffa nya människor. Mina bästa vänner i Sverige är också mina lagkamrater, och även här i USA har jag funnit mina närmsta vänner genom friidrotten. Just därför har jag uppskattat friidrott så mycket här, trots att det inte är vad jag är van vid.
Kategoriserat under: USA, USA - Skolan/Sporter

Vad härligt det låter! Kan sakna den sammanhållningen här, inte nödvändigtvis i friidrott (var oerhört länge sen jag tränade senast så har ingen riktig referensram), men rent allmänt. Man får ju alltid höra att USA är så individualistiskt men det verkar inte stämma för friidrotten i alla fall, undrar om det finns fler sammanhang där det är mer fokus på gruppen än individen.

Ahh saknar dig så himla mycket!! Kan inte vänta tills du kommer tillbaka till våra träningar igen, (för de är tusen gånger bättre än i USA btw)!!❤️ Ses snart, love u!!:)



Lämna en kommentar




Matilda Holterberg

Mitt namn är Matilda och jag är sexton år. Läsåret 15/16 spenderade jag i Louisville, Colorado som utbytesstudent med Explorius. Här får ni ta del utav allt som är relaterat till mina äventyr som amerikansk high school student i USA.

SÖK